ginkgo är ett gammalt träd

hur blev jag såhär? ordet som ligger närmast till hands är hämmad. vän av rutiner. har jag alltid varit det? hämmad men inte pryd. rolig men inte social. en som gillar att vara hemma, men som inte kan kallas hemkär. sur och kontrollerande mot min omgivning om saker inte blir/är som jag vill. jag hatar den attityden, jag hatar att jag ens förmår ta fram allt det där i mig. och att jag låter det överglänsa allt bra, allt fyndigt, allt spontant, allt roligt med mig. var kommer hämningarna ifrån? eller tråkigheten om du nu vill kalla det det. blir jag så av att plugga? eller av rutinerna? eller av att jobba? jag vet inte. men jag vågar inte bryta den. eller vill jag ens? tycker oftast bara människor är dumma. mot sig själva, mot sina kroppar. men vafan är jag? jag förtrycker ju mitt eget psyke. tror jag, eller är det såhär jag är? egentligen?

jag hatar existensiella krisar.