ginkgo är ett gammalt träd

helgen har gått i malmöfestivalens tecken. fint väder och trevliga människor! jag och ulrika har hängt hela helgen, supernice! vi åt oss igenom lördagen; libanesisk grilltallrik, langos, wookad älg, thailändska vårrullar, brända mandlar mm. på eftermiddag tog vi en tur hem och vilade lite middag, välbehövligt efter allt gående. träffade viktor en timme, på en bänk i solen. alltid lika trevligt och inspirerande att träffa honom. hans nästa projekt började idag: att cykla till afrika! han och niklas. de räknar att det ska ta 3 månader. jag beundrar dem, jag gillar människor som genomför det de pratar om, som förverkligar det de drömmer om. en stor kram till er! och lycka till på vägen, jag ska tänka på er i regn och solsken.

kvällen kan sammanfattas med rosévin på en trevlig (lugnare) bakgata i solnedgången, en tur till mölleplatsen för att lyssna på en dansant che sudaka (tyvärr utanför tältet, eftersom det var fullsatt) och sen looptroop för hela slanten. teddy joinade lite senare, vilket gjorde det hela ännu bättre. teddy är bäst, finare tös får man leta efter! ännu senare spelade en överlycklig (över att det var sista konserten på en 1,5 år lång turné) timo räisänen; det var rätt mäktigt när de slutade spela och hela publiken sjöng fear no darkness promise child, fear no evil promise child. jag gillar allsång som framkallar känslor av lycka.

det har varit en bra vecka. även om det till och från varit väldigt tomt och ensamt pga. eriks frånvaro i barcelona så har jag varit väldigt social. jag har bara träffat människor som jag verkligen tycker om, som jag känner mig bra, bekväm och trygg med, som ger energi, som lyssnar på vad jag säger, som ger och inte bara tar. som ställer motfrågor, som genuint bryr sig om vem jag är. det gör mig glad. tack lisa, pim, jenny, ulrika, teddy, viktor, adam, erik. hade jag varit religiös hade ni varit mina änglar.