ginkgo är ett gammalt träd

talgoxen

var ute en sväng på debaser igår med sofie. det var moshi moshi label night och still flyin’ spelade supportade av vit päls. det var tämligen spexigt och överraskande dansant, de fick mig på bra humör. som mest var de 22 pers på scenen. jag ska nog allt ta och kolla deras musik lite närmare….

vaknade vid 10, kunde inte sova mer. erik sover, 1 ½ tim senare, fortfarande. jag kände att ute kallade på mig. så jag tog musik i öronen och begav mig ut på rätt öde gator. en dimma ligger över staden, det är kyligt men ändå inte kallt. gick till kyrkogården och strosade, som jag brukar när jag går. tänk den tid då man kunde bli begravd under epitetet “förskoleläraränka”, inte ens 50 år sedan. tiden rusar på fortfare nu.

det hände något märkligt där på kyrkogården. jag var i den gamla delen, med de största gravarna där alla konsuler ligger. jag vet inte vad en konsul är, men det måste varit något väldigt viktigt eftersom de fick så stora fina gravar. (nu vet jag vad det är, jag wikipediade det. konsul = chef för konsulat - diplomatisk beskickning). och medans jag gick där, tittade på det koola viburnum-trädet som blommar på håkanssons familjegrav så kom det en liten fågel, en talgoxe. den kretsade runt mitt huvud, flög runt runt. det kände som att den ville sätta sig på min axel, men inte vågade. surrade med vingarna runt mina öron och kvittrade. så jag satte mig ner vid en grav, och iakttog fåglarna. och den trippade närmare, satt så nära att jag kunde tagit den i min hand. så flög den upp, runt. och så ner igen. satt nära nära och tittade på mig med söta bruna nyfikna ögon. som att den ville prata, eller bara vara. det var en av de bästa upplevelserna på länge. och då slog det mig, att en av de få gånger då jag bara lyckas vara i nuet, inte tänka på något annat och bara vara, det är när jag är med djur eller på något sätt har med djur att göra. de är så rogivande, så i nuet. så inte stressig eller massa måsten som människor ofta är. de planerar inte, de bara är. flyger runt, lufsar, sitter.

ibland vill jag nog hellre vara ett djur

titta, såhär såg han ut, min vän. mr parus major

(bild från naturspesialisten.no)